Jag hamnade i en diskussion idag med en kille som totalt dömde
ut allt bloggande och alla som bloggar! Jag sa inte att jag bloggar..
Samtalet gick ut på att bloggare var egoister som ville synas
och det var den enda anledningen enligt honom.
Jag håller väl inte med honom riktigt. Att blogga är ett sätt
för mig att "skriva av mig" lite, det är också något som håller
mig sysselsatt när jag till exempel tar en promenad.
I bland så poppar det upp en idé bara så där, och ibland känns
det inte som om jag kan komma på något intressant att skriva
om, hur mycket jag än försöker.
Det kan också vara ett sätt att hålla kontakt med vänner som
man inte träffar så ofta på grund av avstånd och andra orsaker.
Men det kan finnas nackdelar också, att lämna ut tankar och
känslor som vem som helst kan läsa, det kan kännas lite
konstigt ibland. Liksom att träffa människor som jag vet läser
detta, en del vet inte att jag vet....Och då känns det som
en del vet mer om mig än jag vet om dom.
Fast det "värsta" är att jag ibland får känslan, fan vad jag
är tråkig! Och vilket tråkigt liv jag lever, samma rutiner hela
tiden. Men är inte livet en massa upprepningar?
Man får försöka vara glad för det man har!
/Crille
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar